Ingen kan i sitt eget hjärta och liv ge rum för Guds välsignelser, och låta dem flöda ut till andra, utan att själv bli rikt välsignad. De sluttningar och slätter, genom vilka flodernas vatten finner sitt utlopp till havet, blir bördiga och växtrika. Strömmen lämnar efter sig grönska och fruktbarhet. Även under sommarsolens hetta råder där frisk grönska, och dalen som öppnats för att leda bergens flöden till havet, bekläds med riklig växtlighet. Ur detta kan vi hämta den djupa lärdomen, att Gud i sin nåd belönar alla som tillåter honom att genom dem delge världen himmelens välsignelser.