Det står skrivet om den apostoliska församlingen på den tid, när den uppståndne Frälsarens härlighet omstrålade den, att »ingen enda kallade något av det han ägde för sitt». »Bland dem fanns ingen som led nöd.» »Och med stor kraft framburo apostlarna vittnesbordet om Herren Jesu uppståndelse; och stor nåd var över dem alla.» »Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald och lovade Gud. Och allt folket var dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen dag efter dag med dem som läto sig frälsas.» — Apg. 4:32, 34, 33; 2:46, 47.