I Jesu verksamma liv förekom det inga sysslolösa ögonblick, som kunde locka fram några frestelser. Inga ändamålslösa timmar banade väg för fördärvligt sällskap. Så långt, som möjligt var, slöt Han till dörren för frestaren. Varken vinning eller förlustelser, bifall eller klander kunde förmå Honom till, att begå någon galenskap. . . .