Den förunderliga sinnebilden av den levande fågeln, som doppas i den avlivade fågelns blod och sedan släpps fri till ett liv i fröjd [Tredje Moseboken 14:4-8], utgör för oss sinnebilden på försoningen. Här sammanfördes död och liv, varigenom framställdes för sanningssökaren den dolda skatten, föreningen mellan förlåtelsens blod och vår Förlossares uppståndelse och liv. Fågeln, som dödades, avlivades över levande vatten; den flödande strömmen var en bild på den alltid flödande, alltid renande verkan hos Kristi blod, Lammet, som slaktats från världens grundläggning, källan, som öppnats för Juda och Jerusalem, vari de får två sig och göras fria från varje fläck av synd.