Paulus insåg, att hans kompetens inte låg hos honom själv, utan i den Helige Andes närvaro, som med Sitt milda, välsignande inflytande fyllde hans sinne och kom alla hans tankar att underordna sig Kristus. . . . . I apostelns undervisning var Kristus centralfiguren. "Nu lever icke mer jag", förklarade han, "utan Kristus lever i mig." – Galaterbrevet 2:20. Det egna jaget doldes, Kristus uppenbarades och upphöjdes.