Vid flera tillfällen talade Kristus med en myndighet, som kom Hans ord att drabba med oemotståndlig kraft och med en överväldigande förnimmelse av den talandes storhet, och människor krympte ihop till intet i jämförelse med Honom, som talade. De blev djupt berörda; deras själar blev betagna av, att Han upprepade den Allra Högstes befallningar. Då Han uppmanade världen att lyssna, blev de som trollbundna, och deras själar kände sig överbevisade. Varje ord trängde sig på, och åhörarna trodde och tog emot de ord, som de inte förmådde att stå emot. Varje ord, som Han sade, verkade för åhörarna att vara livet från Gud. Han gav dem bevis för, att Han var världens ljus och församlingens överhuvud, som hävdade sig vara dem alla överlägsen.