Kristus sökte, att dra lärjungarnas uppmärksamhet bort från det konstlade till det naturliga. "Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!" {Matteusevangeliet 6:30.} Varför täckte vår himmelske Fader inte jorden med brunt eller grått? Han valde den färg, som gav våra sinnen mest vila, och som var behagligast för dem. Hur det gläder hjärtat och uppfriskar den trötta själen, att se på jorden, som är klädd i sin friska, gröna dräkt! Utan denna matta skulle luften vara full av damm, och jorden skulle likna en öken. Varje grässtrå, varje knopp och varje utsprungen blomma är ett tecken på Guds kärlek och bör lära oss, att tro på Honom och hysa tillit till Honom. Kristus gör oss uppmärksomma på deras naturliga prakt och försäkrar oss, att den störste kung, som någonsin burit en jordisk spira, i sin mest praktfulla dräkt inte går att jämföra med den blygsammaste blommas skönhet. Ni, som suckar efter konstlad prakt, som endast rikedom kan köpa, efter kostbara målningar, möbler och kläder, lyssna till den gudomlige Lärarens röst. Han visar Er markens blomster, vars enkla dräkt mänsklig skicklighet inte kan åstadkomma maken till.