Jesus säger: "Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra." Kärlek är inte bara en ingivelse, eller en flyktig känsla, som beror på omständigheterna; den är en levande grundregel och en beständig kraft. Själen närs genom de strömmar av ren kärlek, som väller fram ur Kristi hjärta som ett källsprång, som aldrig upphör. Hur blir inte hjärtat uppfriskat, hur blir inte dess bevekelsegrunder finare och dess kärlek djupare genom denna gemenskap! När Guds barn står under den Helige Andes uppfostran och tuktan, älskar de varandra trofast, uppriktigt och opåverkade av annat, "utan partiskhet och utan hyckleri." Och det sker, därför att hjärtat älskar Jesus. Vår kärlek till varandra beror på vårt gemensamma förhållande till Gud. Vi är en familj, vi älskar varandra så, som Han älskade oss. Jämförd med denna äkta, helgade och disciplinerade kärlek, är världens tomma artighet, dess betydelselösa uttryck för överflödande vänskap som agnarna i förhållande till vetet.