Det är inte bara i början av det kristna livet som denna förnekelse av det egna jaget skall göras. Vid varje steg framåt mot himlen måste den förnyas. Alla våra goda gärningar är beroende av en kraft utanför oss själva, därför behöver vi ständigt vända våra hjärtan till Gud, ständigt och uppriktigt bekänna vår synd och ödmjuka oss inför honom. Faror finns överallt omkring oss, och vi är trygga bara om vi inser vår svaghet och med trons grepp håller oss fast i vår mäktige befriare.