De två besatta som Kristus hade botat blev de första missionärer som han sände ut för att undervisa i Dekapolisområdet. Dessa män hade lyssnat till Jesus endast under en kort tid. De hade aldrig hört honom predika. De kunde inte undervisa folket på samma sätt som lärjungarna, som dagligen hade fått vara tillsammans med Kristus. Men de kunde berätta om det de visste, det som de själva hade sett och hört och upplevt av Frälsarens kraft. Detta är vad alla kan göra som har upplevt att Guds nåd har rört vid deras hjärtan. Det är ett sådant vittnesbörd Herren väntar på, och det är bristen på detta vittnesbörd som gör att världen håller på att gå under.