Men innan vi börjar tillämpa dessa drastiska medel, måste vi . . . snärja dem, som ärar den riktiga sabbaten. Vi kan skilja dem från Kristus med hjälp av världslighet, vällevnad och högmod. De kan själva anse, att de är väl bevarade när de tror på sanningen, men tillfredsställelse av aptiten eller de lägre lidelserna, som förvirrar uppfattningsförmågan och ödelägger omdömesförmågan, kommer att orsaka deras fall. {TM 472. 473}