Jag såg, att vi erkände och förstod endast en litan del sabbatens betydelse jämfört med vad vi redan borde ha förstått och känt till om dess betydelse och härlighet. Jag såg, att vi ännu inte förstod, vad det innebar att färdas över landets höjder och njuta av vår fader Jakobs arvedel. Men när hugsvalelsens och särlaregnets tid kommer från Herrens ansikte och hans krafts härlighet, då kommer vi att erfara, vad det vill säga att njuta av Jakobs arvedel och att färdas över landets höjder. Då skall vi tydligare inse sabbatens innebörd och härlighet. Men vi skall inte se den i hela dess härlighet och fulla betydelse, förrän Guds röst förkunnar hans fredspakt med oss och pärleportarna till det nya Jerusalem öppnas och svängs tillbaka på sina lysande gångjärn och den älsklige Jesu glada, fröjdefulla stämma, skönare än någon musik som ljöd i de dödligas öron, bjuder oss att gå in. [Jag såg,] att vi var fullt berättigade att gå in i staden, eftersom vi hade hållit Guds bud och himlen, den förunderliga himlen, är vårt hem. {Brev 3, 1851}