Innan Frälsaren korsfästes förklarade han för sina lärjungar att han skulle lida döden och därefter uppstå ur graven. . . . . Men lärjungarna väntade på att bli befriade från det romerska oket och ville inte tro att han, som var medelpunkten i deras hopp, skulle lida en vanärande död. . . . . Profetiorna visade framtiden lika tydligt som Kristi ord avslöjade den för lärjungarna. De händelser som har samband med tidens avslutning och förberedelsen för nödens tid har tydligt omtalats. Men många förstår inte mer av dessa viktiga sanningar än om de aldrig hade avslöjats. {DSS 422}