Guds folk kommer inte att gå fria från lidanden. Men även om de blir förföljda och plågade och måste lida umbäranden och svält, kommer de inte att omkomma. . . . . För omvärlden kommer det att se ut som om Guds folk snart måste besegla sitt vittnesbörd med sitt blod, som martyrerna fick göra före dem. De börjar själva frukta att Herren har överlämnat dem i deras fienders hand. De lider av en fruktansvärd själsångest. Dag och natt ropar de till Gud om frälsning. . . .