När domstolen sammanträder och böckerna öppnas, när den store domaren uttalar sitt ”Bra, du gode och trogne tjänare”, och den oförgängliga härlighetskronan sätts på segervinnarens huvud, kommer många att lyfta sina kronor inför hela det församlade universum och peka på sin mor och säga: ”Hon gjorde mig till det, jag genom Guds nåd har blivit. Hennes undervisning och böner har välsignats till evig frälsning för mig.” {ST 11. okt. 1910}