Vi måste vaka över oss själva i dag, så att vi inte ger anstöt vare sig i ord eller gärningar. . . . Vi måste söka Gud i dag och vara så fast beslutna, att vi inte vill slår oss till ro utan hans närvaro. Vi borde vaka, arbeta och be, som om detta var de sista nådedagarna. Hur intensivt, med vilket allvar skulle vi då inte leva. Hur nära Jesus skulle vi då inte hålla oss i ord och gärningar. {ÅE 192}