Havet skiljer vänner åt. Det är en barriär mellan oss och dem, som vi älskar. Våra förhållanden bryts upp av det vida, ofattbara havet. På den nya jorden skall det inte finnas något hav, och det skall inte förekomma att ”någon galär med åror” ror förbi där. I svunnen tid har många, som älskat och tjänat Gud, varit bundna med kedjor vid sina sittplatser i galärer, tvingade att tjäna grymma, hårdhjärtade personers syften. Herren har betraktat dem i deras lidande med medkänsla. Tacka Gud, för att det på den nya jorden inte kommer att vara några hårda strömmar, ingen uppslukande ocean, inga rastlösa, brusande vågor. {7BC 988}