Efter det yttre att döma gifves det ingenting mera hjälplöst, men heller i verkligheten ingenting mera oöfvervinneligt än en själ, som känner sin fullkomliga svaghet och ensamt förtröstar på Frälsarens förtjänst. Genom bön och studium af Guds ord och genom tron på hans beständiga närvaro och hjälp, kan den svagaste bland människor lefva i förening med Kristus, som är lifvet och som fasthåller honom med en hand, som aldrig släpper sitt tag.