I vårt umgänge med dryckenskapens offer måste vi ihågkomma, att vi icke hafva att göra med sunda människor, utan med sådana, som för tillfället stå under inflytandet af en ond makt. Vi måste vara tåliga och fördrag samma och ej tänka på dessa människors frånstötande, obehagliga yttre, utan på det dyrbara lif, som Kristus dog för att återlösa dem. När drinkaren vaknar till insikt om sin förnedring, böra vi göra allt, som står i vår makt, för att visa, att vi äro hans vänner. Må ingen tala klandrande ord. Låt hvarken blick eller handling uttrycka förebråelse eller motvilja. Sannolikt är, att den arme dömer sig själf. Hjälp honom att resa sig upp. Tala ord, som kunna uppmuntra tron hos honom. Sök att stärka hvarje godt drag i hans karaktär. Lär honom att sträfva uppåt. Visa honom, att det år honom möjligt att lefva så, att han kan vinna sina medmänniskors aktning. Hjälp honom att se värdet af de gåfvor Gud gifvit honom, men som han försummat att bruka.