Ju mera patienten kan uppehålla sig utomhus, dess mindre skötsel behöfver han; ju mer upplifvande hans omgifningar äro, dess hoppfullare blir han. Hålles han däremot instängd i ett rum, så blir han, äfven om detta är aldrig så präktigt möbleradt, vresig och missmodig. Omgif honom med vackra ting i naturen. För honom till platser, där han kan se blommorna och höra fåglarna sjunga, så kommer hans hjärta att utbrista i sång i förening med fåglarnas toner. Han får känna lekamlig och andlig lindring, själsgåfvorna vakna upp, fantasien upplifvas, och sinnet iståndsättes att uppskatta Guds ords skönhet. |