Af alla de inrättningar, som endast ha att skaffa med timliga intressen, böra de ställen, där lag stiftas och skipas, i första rummet vara fria från dryckenskapens förbannelse. Regering, riksdagsmän, domare, män, som bestämma och handhafva ett lands lagar, som förfoga öfver sina medmänniskors lif, goda rykte och ägodelar, dessa böra vara strängt nyktra. Endast på detta sätt kan deras förstånd vara klart nog att skilja mellan rätt och orätt. Endast på detta sätt kunna de vinna fasthet i grundsatser och vishet till att fälla rättvisa domar. Men hur är det i verkligheten? Hur många af dessa män ha ej fått sina hjärnor omtöcknade och sina rättsbegrepp förvirrade genom starka drycker? Hur många förtryckande lagar stiftas ej, hnr många oskyldiga personer dömas ej till döden till följd af bristande rättvisa hos på starka drycker begifna lagstiftare, vittnen och advokater, ja, t. o. m. domar_! Många finnas, som älska att dricka vin och som äro skickliga att blanda starka drycker, som "kalla det onda godt och det goda ondb', som "rättfärdiga de onda för att få belöning och beröfva den rättfärdige hans belöning". Om sådana säger Gud: