Många af dessa människor ha uppfostrats i landtliga hem. De ha ej tillbringat sin ungdomstid i nöjen och öfverflöd. Många ha måst kämpa mot fattigdom och svårigheter. De ha tidigt lärt sig att arbeta, och deras rörliga lif i det fria har utvecklat och stärkt alla deras förmögenheter. Tvingade att lita på sig själfva, ha de lärt sig att öfvervinna svårigheter och hinder och blifvit modiga och uthålliga. De ha lärt sig själfbehärskningens svåra konst. I väsentlig mån skyddade för dåligt sällskap ha de njutit af enkla nöjen och gödt umgänge. De ha varit enkla i sina behof och måttliga i sina lefnadsvanor. De ha varit fasta i sina grundsatser och växt upp till rena, starka och sanna människor. Då dekallats till sitt lifsverk, ha de ägt kroppslig och andlig styrka, ett rikt själslif, förmåga att lätt uppgöra och utföra sina planer samt ståndaktighet gent emot det onda, och de ha därigenom blifvit en verklig makt i det godas tjänst.