Lyssna, Job, till detta,
stanna och öfverväg Guds under!
Förstår du, huru Gud förfogar öfver dem
och huru han tänder ljungelden ! skyn?
Förstår du molnens jämvikt, den Allvises under?...
Spände du med honom himlarymden
fast såsom en gjuten spegel?
Låt oss få veta, hvad vi skola säga honom.
Vi kunna intet andraga för mörkrets skull. . .
Och när man icke ser solen, där hon lyser i molnen,
då far en vind fram och skingrar dem.
Från norden kommer guld,
men hos Gud är fruktansvärdt majestät.
Den Allsmäktige, honom fatta vi icke;
han är stark i kraft och i dom
och i stor rättfärdighet; han förtrycker icke.
Därför frukte människorna honom!"

Hvem är som Herren, vår Gud? Han, som sitter så högt,
"han, som ser ned så djupt, i himmelen och på jorden."

"Herren går fram med storm och oväder,
och molnen äro dammet efter hans fötter."

"Stor är Herren och högtlofvad,
ja, hans storhet är outrannsaklig."
Det ena släktet prisar för det andra dina verk,
de förkunna dina väldiga gärningar.
Ditt majestäts härlighet och ära
vill jag begrunda och dina underfulla verk.
Man skall tala om dina mäktiga och fruktansvarda gärningar;
dina storverk skall jag förtälja.
Man skall utbreda ryktet om din stora godhet
och jubla öfver din rättfärdighet. . .

Alla dina verk, Herre, skola tacka dig,
och dina fromma skola lofva dig.
De skola tala om ditt rikes ära,
och din makt skola de förkunna,
så att de kungöra för människors barn
dina väldiga gärningar och ditt rikes ära och härlighet.

Ditt rike är ett rike för alla evigheter,
och ditt herradöme varar från släkte till släkte. . .
Min mun skall uttala Herrens lof,
och allt kött skall prisa hans heliga namn alltid och evinnerligen."