Kristus meddelade endast sådan kunskap, som kunde blifva till nytta. I sin undervisning inskränkte han sig till det, som angick folkets dagliga svårigheter och behof. Den nyfikenhet, som ledde människorna till att framställa närgående spörsmål, tillfredsställde han aldrig. Alla dylika spörsmål nyttjade han som anledning att framställa högtidliga, allvarliga förmaningar till de närvarande. De, som voro angelägna att plocka af kunskapens träd, erbjöd han frukt af lifvets träd. De fuuno hvarje dörr stängd, undantagandes den, som för till Gud; hvarje källa med undantag af det eviga lifvets var förseglad.