Det fordrades ingenting mindre än skapande kraft för att återställa hälsan hos denna fördärfvade kropp. Samma röst, som gaf lif, åt människan, skapad af jordens stoft, hade gifvit lif åt en döende, förlamad man. Och samma kraft, som gaf lif åt kroppen, hade förnyat hjärtat. Han, som vid skapelsen. "sade, och det vardt," som bjöd och det stod där, hade genom sitt ord gifvit lif åt en själ, som var död i öfverträdelser och synder. Kroppens botande var ett vittnesbörd om den kraft, som förnyat hjärtat. Kristus bjöd den lame stå upp och gå, "på det I mån veta, att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder".