"Lofva Herren, min själ, och allt det i mig är, lofve hans heliga namn. Lofva Herren, min själ, och fÖrgät icke, hvad godt han har gjort, han, som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister, han, som förlossar ditt lif från grafven . . . så att du blifver ung på nytt såsom en örn. Herren handlar i rättfärdighet och skaffar rätt åt alla förtryckta. . . Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar. . Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem, som frukta honom. Ty han vet, hvad för ett verk vi äro, han tänker därpå, att vi äro stoft." |