Jesus var i Jerusalem. I det han ensam vandrade omkring, tydligen försänkt i andakt och bön, kom han till dammen. Här såg han de stackars sjuklingar, som väntade på hvad de ansågo vara deras enda utsikt till räddning, och han längtade att utöfva sin helande kraft och bota dem alla. Men det var på en sabbatsdag. Folkskaror vara på väg till tämplet för att tillbedja, och Jesus visste, att om han utförde en sådan handling, skulle det väcka förbittring hos judarna så att hans verksamhet därigenom skulle förhindras.