Personligt arbete.
Öfverallt ser man en viss benägenhet att sätta en eller annan organisationsverksamhet i den personliga ansträngningens ställe. Den mänskliga visdomen går ut på att sammanföra massan, centralisera den, och att uppbygga stora kyrkor och anstalter. En stor del människor öfverlämnar allt välgörenhetsarbete åt anstalter och organisationer; de vilja undandraga sig att komma i personlig beröring med nöden i världen. Därigenom blifva deras hjärtan kalla. De blifva upptagna med sina egna själfviska intressen och oberörda af andras nöd. På detta sätt dör kärleken till Gud och medmänniskor bort i deras hjärtan.