Takt och sympati.
Det är af föga nytta att söka reformera andra genom att angripa, hvad man plägar betrakta som dåliga vanor. Detta åstadkommer ofta mer skada än gagn. Då Kristus talade med den samaritiska kvinnan, sökte han icke att tala nedsättande om Jakobs brunn, utan framhöll i stället något, som var bättre. "Förstode du Guds gåfva", sade han, "och hvem den är, som säger till dig: gif mig att dricka, så skulle du hafva bedt honom och han hafva gifvit dig lefvande vatten." 1 Han förde samtalet in på den skatt han hade att gifva och tillbjöd kvinnan något bättre, än det hon ägde, nämligen lefvande vatten, evangelii glädje och hopp.