Gud betraktar oss som Sina barn. Han har förlossat oss från den obekymrade världen och har valt ut oss till, att bli medlemmar av kungafamiljen, söner och döttrar till den himmelske Kungen. Han inbjuder oss till, att lita på Honom med djupare och starkare förtröstan, än ett barn hyser för sin jordiske far. Föräldrar älskar sina barn, men Guds kärlek är större, bredare, djupare, än människors kärlek alls kan bli. Den går inte att mäta. I fall jordiska föräldrar vet, hur de skall skänka sina barn goda gåvor, hur mycket villigare skall då inte vår Fader i himmelen ge den Helige Ande till dem, som ber Honom om det?