Här framställs Guds folk som en förbrytare inför domstol. Josua försöker, som överstepräst, att säkra välsignelse för sitt folk, som är i stor nöd. Medan han går i förbön inför Gud, står Satan vid hans högra sida, som hans fiende. Han är Guds barns åklagare, och målar upp deras fall i de svartaste färger. Han lägger fram deras onda gärningar och brister inför Herren. Han visar deras fel och moraliska defekter, i hopp om, att de skall skämma ut sig så grundligt inför Kristus, att Han inte skall bistå dem i deras stora nöd. Som Guds folks företrädare, står Josua fördömd, iförd smutsiga kläder. Klar över sitt folks synder, är han betungad av modlöshet. Satan trycker ned hans själ med en känsla av skuld, som får honom till, att nästan förtvivla. Ändå står han där som förebedjare, med Satan emot sig