Efter att ha berättat liknelsen, sade Kristus: ”den här världens barn handlar klokare mot sitt släkte än ljusets barn.” Det vill säga, världens vise män uppvisar större visdom och allvar, för att tjäna sig själva, än Guds bekännande barn gör i sin tjänst för Honom. Så var det på Kristi tid. Så är det nu. Se på mångas liv, som hävdar sig vara kristna. Herren har begåvat dem med förmågor, makt och inflytande; Han har betrott dem med pengar, så att de kan samarbeta med Honom i den stora återlösningen. Alla Hans gåvor skall brukas till, att välsigna människorna, för att avhjälpa lidande och behov. Vi skall ge den svältande mat, klä den nakne, sörja för änkan och den faderlöse, tjäna den pinade och den förtryckte. Gud har aldrig önskat, att det utbredda eländet i världen skall förekomma. Han har aldrig velat, att någon skulle få ett överflöd på livets goda, medan andras barn skall ropa efter bröd. Medel, som går utöver livets nödtorft, betros åt människor, att göra gott med, att välsigna mänskligheten med. Herren säger: ”Sälj vad ni äger och ge gåvor.” Lukasevangeliet 12:33. Var ”generösa och dela med sig”. Första Timoteusbrevet 6:18. ”Nej, när du skall hålla fest, bjud fattiga och krymplingar, lama och blinda.” Lukasevangeliet 14:13. ”Lossa orättfärdiga bojor”, ”lös okets band”, ”släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok”, ”dela ditt bröd åt den hungrige”, ”skaffa de fattiga och hemlösa en boning”, ”kläd den nakne”, ”mättar den som lider nöd”. Jesaja 58:6, 7, 10. ”'Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen.” Markusevangeliet 16:15. Detta är Herrens bud. Gör stordelen av de bekännande kristna detta arbete?