Den lagkunnige visste, att han varken hade hållit de fyra första eller de sex sista buden. Han blev överbevisad av Kristi skärskådande ord, men i stället för, att bekänna sin synd, ville han ursäkta den. Hellre, än att vidgå sanningen, dristade han sig till, att visa, hur vanskligt det är, att uppfylla buden. Därigenom hoppades han, att kunna värja sig mot överbevisningen och försvara sig i folkets ögon. Frälsarens ord hade visat, att hans fråga var meningslös, eftersom han besvarade den själv. Ändå ställde han en ny fråga, och sade: ”'Vem är då min nästa?'”