Och alla de, som vill frambringa frukter som Kristi medarbetare, måste först falla i jorden och dö. Livet måste läggas i plogfåran för världens behov. Egenkärlek och själviska intressen måste avlägsnas. Men självuppoffringens lag är dessutom självbevarandets lag. Det frö, som begravs i jorden, ger frukt, och sås igen. På så vis mångfaldigas skörden. Bonden bevarar sin gröda, genom att sprida ut den. På samma sätt är det med mänskolivet: Att ge, är att leva. Det liv, som blir bevarat, är det liv, som ges fritt till, att tjäna Gud och människor. De, som offrar livet i denna värld för Kristi skull, kommer att bevara det under evigheten.