Med den största förvåning lade lärarna märke till den unge främlingens mogna omdömesförmåga, insikt och förståndiga slutsatser. De visste, att han inte erhöll undervisning i rabbinernas skola. Men fastän de hade tillbringat hela sina liv med att lära, förstod han dock profeterna mycket bättre än de. De var inte bara förvånade, utan helt förtjusta. Deras hjärtan fylldes med kärlek till honom. De insåg, att denne förståndige galileiske yngling var i besittning av en utomordentlig förmåga, och de önskade att vinna honom för sina skolor, där han kunde utdanas till en högre ställning och till att utföra ett stort verk som lärare i Israel. Dessa män hade aldrig förr lyssnat till en så klar och överbevisande utläggning av Skriften angående den länge förväntade Messias’ ankomst och den verkliga avsikten med hans uppträdande samt hans rikes beskaffenhet. Det var inte underligt, att de förvånades över den lugne, allvarlige ynglingens förstånd, under det han framlade det profetiska ordets stora sanningar på ett sådant ödmjukt och saktmodigt sätt! Det var inte underligt, att deras hjärtan härav blev mera rörda, än de skulle ha blivit genom att lyssna till den största vältalighet! Men de förstod icke, att den yngling, som satt vid deras fötter, var en gudomlig utläggare av profetiorna.