Jesus var inte omgiven av rikedom och tillbringade ej sitt liv i sysslolöshet. Hans föräldrar var fattiga och måste tjäna sitt bröd genom sitt dagliga arbete. Jesus måste leva i fattigdom och uppöva sig i självförsakelse; men denna erfarenhet blev till stor nytta för honom i hans ungdom. Genom att vänja sig vid slit och tillbakadragenhet undgick han frestelser och höll sig borta från dåligt sällskap, som skulle haft ett fördärvligt inflytande över honom. På detta sätt utvecklade han en rättfärdig och ädel karaktär, även om han levde mitt ibland ogudaktiga människor. Varken fördel eller förnöjelse, berömmelse eller tadel kunde förmå honom att begå något, som var felaktigt. Han ägde vishet till att akta sig för det onda och styrka till att motstå frestelser.