Jesus bodde i Nasaret i Galiléen, och Johannes Döparen uppehöll sig i Judéens öken. Bägge hade levat isolerade från varandra under olika förhållanden och omgivningar, och ehuru de var släktingar, hade de likväl inte någon personlig bekantskap med varandra. Gud hade genom sin försyn ordnat deras liv sålunda, att Johannes inte hade något umgänge med Jesus, förrän den senare framträdde som Messias. Således gavs det inte något tillfälle för otrogna människor att påstå, att det var en överenskommelse mellan dem, att den ene skulle understödja den andres påståenden.