Johannes hade hört talas om Jesu härliga liv och han förstod nu, att han var Guds Son. Hans liv var i överensstämmelse med det, som Herren hade uppenbarat för Johannes angående den Helige, vilken skulle uppstå bland Israels barn och vara utan synd. Johannes visste också, att han skulle efterlämna ett exempel för en var ångerfull syndare. Då Jesus kom till Jesus för att döpas, kände han genast igen honom som den, vilken blivit uppenbarad för honom. Han såg en större förträfflighet i Frälsarens person och uppförande än i någon annan människas, som han visste om. Även om han inte kände honom så väl, att han kunde vara alldeles säker på, att han var Messias, förnam han likväl en stark överbevisning om, att Jesus var den, om vilken Moses och profeterna hade skrivit. Hans blotta närvaro ingav en helig vördnad. Johannes hade aldrig förr känt en sådan himmelsk inflytelse, som han kände, då han stod inför Jesus, och han ville undandra sig att döpa den, som han visste var utan synd.