Satan hoppades att på detta sätt kunna försvaga Kristi tillit till sin Fader, som hade tillåtit, att han kommit i detta tillstånd och måste lida så mycket i öknen, som mänskliga fötter aldrig hade beträtt. Ärkefienden hyste hoppet, att han kunde förmå Kristus, medan han led utav nedslagenhet och en svår hunger, att bruka sin gudomliga makt till sin egen fördel, och på så sätt visa sig oberoende av Faderns omsorg.