De uppriktigt troende hade gjort avkall på allt för Kristi skull och hade känt Hans närhet som aldrig förr. De hade, enligt enligt uppfattning, gett världen den sista varningen, och då de hade väntat sig att snart bli mottagna av sin himmelske Herre och Hans änglar, hade de i väsentlig grad dragit sig undan från dem, som inte ville kännas vid budskapet. De hade längtansfullt bett: ”Kom, Herre Jesus, kom snart!” Men Han hade inte kommit. Och nu var det en stor prövning, att åter axla livets bördor och svårigheter och stå ut med den bespottande världens hån och gliringar. Det krävde en fast tro och mycken tålmodighet.