Jesu vittnen bevarade sin tro obesmittad under de fruktansvärdaste förföljelser. Fastän de berövades alla bekvämligheter och måste undvara solskenet samt inrätta ett hem i jordens mörka, men gästfria, sköte, beklagade de sig inte. De ingöt tro, tålamod och hopp hos varandra, och uppmuntrade varandra till att utstå nöd och brist. Inte ens förlusten av alla jordiska tillhörigheter kunde få dem att förneka tron på Kristus. Prövningar och förföljelser tjänade som de trappsteg, som förde dem närmare vilan och belöningen. |