Skriften nämner också andra exempel av samma slag. En syrofenikisk kvinnas dotter plågades svårt av en ond ande, som Jesus drev ut med Sitt ord (Markusevangeliet 7:26-30). Den medlidsamme Frälsaren helbrägdagjorde också en besatt, som var både blind och stum (Matteusevangeliet 12:22), en ung man, som var besatt av en ond ande, som gjorde honom stum och titt och tätt kastade honom både i elden och vattnet, för att ta livet av honom (Markusevangeliet 9:17-27), och den sinnessjuke, som var besatt av en oren, ond ande (Lukasevangeliet 4:33-36), och som förstörde Sabbatsfriden i synagogan i Kapernaum. Nästan utan undantag talade Kristus till de onda andarna som till förnuftsväsen och befallde dem, att fara ut ur sina offer och aldrig plåga dem mera. Då tillbedjarna i Kapernaum såg Hans väldiga makt, inträffade följande: ”Alla blev mycket häpna och sade till varandra: ’Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och de far ut.’” Lukasevangeliet 4:36.