Men varför skulle det behövas en framtida dom, om de döda redan njuter himmelens salighet, eller vrider sig i helvetets lågor? Bibelns lära om dessa betydelsefulla frågor är varken dunkel eller självmotsägande; den kan förstås av varje normal person. Men vilken uppriktig själ kan finna visdom eller rättfärdighet i den gängse teorin? Skall de rättfärdiga, när domaren har undersökt deras sak, höra de rosande orden: ”Bra, du gode och trogne tjänare. … Gå in i din herres glädje!” (Matteusevangeliet 25:21), när de redan, kanhända i långa tider, har varit hos Honom? Kallas de onda från helvetets pinor, för att höra hela jordens Domare uttala Sin dom: ”Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden”? {Matteusevangeliet 25:41.} Vilket hån! Så skamligt, att utsätta Guds visdom och rättvisa för tvivel på detta sätt!