Satan försökte vid ett tillfälle, att ingå förlikning med Kristus. Han uppsökte Guds Son i ödemarken, visade Honom världens samlade riken och deras härlighet och erbjöd att skänka Honom alltsammans, om Han bara ville erkänna mörkrets furstes överhöghet. Kristus avvisade den förmätne frestaren och tvang honom till att försvinna; men Satan är lyckosammare, när han använder sig av samma frestelser mot människor. För att uppnå världsliga fördelar och världslig ära, lät kyrkan förleda sig till att skaffa sig världens stora mäns gunst och stöd, och då den därigenom hade förkastat Kristus, lät den sig påverkas till att visa Satans företrädare, biskopen i Rom, lydnad.