På detta sätt förblindas människors själar, och Satan säkrar sig dem som sina medhjälpare i kampen mot Gud. Genom en förvanskad uppfattning om Guds egenskaper kom hednafolk att tro, att människooffer var nödvändiga för att säkra sig gudomens gunst, och det har förövats ohyggliga gruvligheter under de olika formerna av avgudadyrkan. Den Romersk-katolska Kyrkan, som förenar hedendomens och kristendomens former och liksom hedendomen förvanskar Guds väsen, har tagit sin tillflykt till inte mindre förfärliga och upprörande metoder. På sin tid, då romarkyrkan ägde överhögheten, nyttjade man tortyrredskap, för att tvinga människor till att godta dess lära. Bålet väntade dem, som inte ville böja sig för dess krav. Det begicks mord i en omfattning, som aldrig kommer att bli känd, förrän den uppenbaras på domens dag. Kyrkans höga ämbetsmän tänkte ut med sin herre Satans hjälp sätt, varmed man kunde förorsaka värsta möjliga smärtor, utan att samtidigt göra slut på offrets liv. Vid många tillfällen upprepades denna djävulska process till den yttersta gränsen för, vad en människa förmår att uthärda, tills naturen gav upp striden, och den lidande hälsade döden välkommen som en mild befriare. Ett dylikt öde drabbade romarkyrkans motståndare. Åt sina anhängare hade den tuktande medel som piskning, svält och grymhet mot kroppen i varje tänkbar, motbjudande form. För att säkra sig himmelens välbehag, kränkte de botfärdiga Guds lagar, genom att kränka naturens lagar. De lärde sig, att riva sönder de band, som Han har skapat till välsignelse och glädje för människans jordiska liv. Kyrkogårdarna rymmer millioner offer, som tillbringade sina liv förgäves med ansträngningar, för att underkuva sin naturliga kärlek och med att underkuva varje tanke eller känsla för sina skapade medvarelser som en synd mot Gud.