De afrikanska kyrkorna iakttog Sabbaten, liksom påvekyrkan hade gjort fram till sitt fullkomliga avfall. Fastän de helighöll den sjunde dagen efter Guds bud, avstod de ifrån arbete på Söndagen i överensstämmelse med kyrkans bruk. Efter det att Rom hade nått sin yttersta makt, trampade det på Guds Sabbat, för att upphöja sin egen, men Afrikas kyrkor, som hade levt i det fördolda i inemot tusen år, deltog inte i detta avfall. Då de kom under Roms herravälde, blev de tvungna att åsidosätta den sanna och upphöja den falska vilodagen, men så snart som de återvunnit sin oavhängighet, lydde de åter det fjärde budet.