När kristenhetens härskare har vidtagit en lag mot dem, som lyder Guds bud, så att de står utan statens beskydd och är prisgivna inför dem, som önskar att tillintetgöra dem, kommer Guds folk att fly ifrån städerna och byarna och samlas i grupper i ensliga, fjärran belägna trakter. Många kommer att uppsöka bergens fästningar. Liksom de kristna i Piemontes dalar, kommer de att göra jordens tinnar till sina helgedomar och tacka Gud för klippfästena (Jesaja 33:16). Men många från alla folkslag och samhällsklasser, höga och låga, rika och fattiga, svarta och vita, kommer att utsättas för det mest orättfärdiga och gruvliga slaveri. Guds älskade barn kommer att uppleva ett antal dystra dagar, bundna i kedjor inspärrade bakom fängelsemurar, dömda till döden, vissa tillsynes lämnade att dö av svält i mörka, avskyvärda fängelsehålor. Inget mänskligt öra hör deras röster, och ingen mänsklig hand är redo, att ge dem hjälp.