I Hans närhet måste alla ansikten blekna, och de, som har förkastat Guds nåd, fylls av evig förtvivlan. Ängsliga hjärtan, darrande knän. Och alla ansikten bleknar (Jeremia 30:6; Nahum 2:11). De rättfärdiga ropar skälvande: ”Vem kan bestå?” Änglarnas sång tystnar, och det inträder en högtidlig stillhet. Så hörs Jesu röst. Han säger: ”Min nåd är Er nog.” De rättfärdigas ansikten skiner upp, deras hjärtan sväller av glädje, och änglarna stämmer in på nytt, denna gång i en högre ton, och sjunger, i det att de närmar sig jorden.