Guds folk hör en klar och melodisk stämma, som säger: ”Se uppåt!” Och när de lyfter blicken mot himlen, ser de förbundets regnbåge. De mörka, hotande skyar, som dolt himlen, har delat på sig, och liksom Stefanus stirrar de upp mot himmelen och ser Guds härlighet och Människosonen, som sitter på Sin tron. Han har gudomlig gestalt, men de ser likväl märkena efter Hans förödmjukelse och från Hans läppar hör de det önskemål, som Han framför till Fadern och de heliga änglarna: ”Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig”. Johannesevangeliet 17:24. Nu hörs en annan röst, en melodisk och triumferande stämma, som säger: ”De kommer! De kommer! Heliga, otadliga och obesmittade. De har hållit fast vid Mitt ord om uthållighet, och de skall vandra ibland änglarna.” Och med bleka, skälvande läppar uppstämmer de, som har bevarat tron, ett segerrop.