Både prästerskap och lekfolk inser, att de inte har intagit en korrekt hållning gentemot Gud. De förstår nu, att de har gjort uppror mot Skaparen av alla goda och rättfärdiga lagar. De åsidosatte de gudomliga föreskrifterna, och detta kom tusentals källor att springa fram och flöda med ondska, en pöl av fördärv. Så ter sig läget för dem, som har förkastat sanningen och föredragit lögnen. Ord kan inte uttrycka den längtan, som de olydiga och trolösa nu känner efter det, som de för alltid har mist – det eviga livet. Människor, som världen har tillbett på grund av deras rika förståndsämnen och vältalighet, ser nu allt detta i rätt ljus. De förstår, vad de har gått miste om, genom att vara olydiga, och de kastar sig för fötterna på dem, vars trofasthet de har föraktat och hånat, och tillstår, att Gud har älskat dem.